Gästspel i Noras blogg

Eftersom Nora klagar på att hon inte har så många inlägg på sin världsberömda blogg så tog jag det som en pik när hon stack iväg till granntanten och lämnade sin bloggsida obevakad!
Så alltså nu är Frida här i Ungern för er som missat det! JÄTTEJÄTTEJÄTTEJÄTTEJÄTTE KUL! Eller pumpabra som ni brukar säga här i Ungern! Skriv upp er på väntelistan om ni vill träffa mig, den är för närvarande inte allt för lång så det finns en chans att jag eventuellt vill träffa dig om jag absoult inte har ngt bättre för mig!
Ungern är ett härligt land! Jag är glad att jag blev insläppt än en gång!! Men det är inte som alla andra länder och man är helt enkelt inte som alla andra! Men jag gillar det starkt!! Här kommer tex beställmat levererad i en BMW, här kostar ölen mer än en tågbiljett till flygplatsen men mindre än en CocaCola, och dom ungerska sångerna som sjungs Morrison´s ska vi inte ens tala om!! Jag minns en gång när Nora i hemlighet skrev upp mig på att sjunga en av alla svängiga sånger på det ungerska språket! Herregud! Orden är ju så långa att ett ord knapps får plats på tvskärmen, men eftersom urinnvånarna i detta land gärna sjunger med jättehögt, så klarar man sig med att mummla "vattenmelon" i micken under hela sången :P Pumpabra på det!
Nu har jag inte tid att sitta här o snicksnacka! Jag har viktigare saker för mig faktiskt! Pilla i naveln, fundera på vad vattenmelon heter på ungerska och planera ett spektakulärt firande av en mkt speciell äkta svensk dag som ska firas traditionsenligt ngn dag den här veckan!
Over and out!
Frida #1

Jag har fått en terroristgrupp i present!

Jag: Jag fick en present också, vad heter det, en HAMAS!
Barbi: Du menar hamsa...
Jag: Just det.

Details, details...

Joel yrar

Jag har en kompis som heter Joel, men vi kan kalla honom Jovel (så att han ska förbli anonym). Han har börjat inbilla sig saker om "häftiga smileys" och grejer. Ser ni någon smiley eller? Nej, tänkte väl det.

Stizz på msn

Ja, här har vi det på svart och vitt. Säger Linus att han är cool, så är han cool! Eller inte...

Min mamma

Varje gång mamma ringer frågar hon om jag har ätit. Oftast ljuger jag och säger att jag inte har ätit på hela dagen trots att jag har det. Men tror ni att mamma bryr sig om sin svältande dotter? Nä, nä. Hon har bråttom och frågar istället en massa andra frågor. Jag tror att hon till och med har slutat lyssna vad jag svarar och automatiskt bara frågar det som en mor ska fråga.

Mamma: Har du ätit?
Jag: Nej inte på flera dagar!
Mamma: Hur går skolan?
Jag: Den brann ner igår!
Mamma: Är du ute ofta?
Jag: Ja, varje dag! Jag har blivit alkoholist!
Mamma: Har du träffat dina kompisar?
Jag: Jag har inga!!
Mamma: Men så bra gumman, då hörs vi imorgon! Puss


En annan konstig sak hon brukar göra är att sno mina saker. Som sist hon var här:
Mamma: Den där jackan är varm va? (Tittar lurigt på min jacka)
Jag: Ehm, ja?
Dagen efter hade någon mystiskt bytt ut min mörkblåa dunjacka mot något rött och inte lika varmt...

Förbannat slöseri!

Vet ni vad jag såg på TV igår? Det där programmet när två ruskigt gamla tanter ska städa hos någon eländig, äcklig människa som inte har städat sitt hem sen de flyttade in (och förmodligen hade den som bodde där innan inte heller någonsin förstått innebörden av en dammsugare). Och vet ni vad den ena kärringen gör?! Hon häller coca cola i toaletten för att det tydligen fräter sönder gamla avlagringar! Förstår ni?! Coca cola!! Jag hade aldrig fått för mig att spilla ut cola på något så onödigt! Vilket jävla slöseri!

Hår a la Nora

Jag hade tråkigt igår, jag hittade en sax, jag klippte håret. Mm, så gick det till. Jag vet fortfarande inte hur vackert det blev, dels så ser jag som en halvblind utan mina glasögon (vilka jag inte hade på mig när jag klippte) dels för att jag bara har en spegel och har därför ingen aning om hur rakt eller hur mycket eller hur jämt jag klippte på baksidan och dels för att jag inte har plattat håret ännu och därför ser det ut som alltid, som ett fågelbo.

Linus tvingade med mig igår när han skulle köpa en jacka på H&M. Han har längtat efter den jackan i över en vecka nu. Jag tror att han lider av tillfällig förvirring och tror att jackan är hans barn. Han har ringt varje dag och berättat, som helt besatt, om hur fin den är och att han bara måste ha den. Igår när vi gick in i affären armbågade han nästan alla och gick i 220km/timme hela vägen fram till kassan, ungefär som att nån skulle hinna köpa det sista exemplaret 5 sekunder innan honom. Han hann knappt tacka kassörskan när vi skulle gå, så ivrig var han.
Jag nickade snällt och log när han krävde bekräftelse om hur fin den var. Nu kommer han ha den i cirka 2 veckor innan han tröttnar på den. Sen blir han nog den vanliga Linus igen. Jag har nedräkning...
Jag tog en bild på lyckliga Linus efter inköpet:

Halte-Albin kom nyss in i mitt rum med något jättelångt, vitt dragandes efter sig. Vid närmare inspektion upptäcktes att han hade bitit tag i första pappret på toarullen och stolt spatserat in i mitt rum med allt papper efter sig för att visa vad han stulit. Så sött!